elin

Nu har Jakob kommit, tjoho!

Idag är det måndag. I lördags flyttade vi från Anette och Roberts hus, som för övrigt är otroligt vackert, till ”Redio Habari Maluum” – en radiostation. Den ligger några kilometer utanför Arusha på vägen mot Nairobi, Kenya. De 80 personer som jobbar här sysslar inte bara med radio, utan även med video, blindskrift, tryckeri mm. På området finns även x-antal hus (vi har nr.20) där de flesta som jobbar på stationen bor och även några missionärsfamiljer som vi ännu inte hälsat på.

Så lite info om hur vi mättar våra magar. Dessa två senaste dagarna har vår matlagning varit på topp! Spagetti med ketchup och bränt ris med rödlök och ketchup.  Det var Sara som brände riset. Igår efter det 3,5 h långa gudstjänsten åkte vi hem till vår handledare Julius som bjöd oss på mat. Köttgryta, ris, ugali och grönsaker. Gott gott gott! Vi är väldigt glada över att ha Julius som handledare. Imorgon ska vi träffa honom och göra upp ett schema över hur vi ska jobba. Vi kommer förmodligen även få vår bil då. Owei!

Innan vi hämtade upp Jakob på stationen igår tog vi ut pengar på en ATM grej. Man får otroligt många sedlar kan jag lova. 1 krona är 180 shilling.

Antligen ett internet.

Vi har besokt Amsterdam! Valdigt trevlig stad. Sara och jag sprang som tva idioter genom amsterdams flygplats i hopp om att hinna med varat flyg till Kilimanjaro airport. En minut efter att de stangt gate F7 kommer vi rusande och bonande om att de ska stanna planet och lata oss aka med. ICKE da! Istallet bokar de om varan flight, vi tar in pa hotel Hilton och aker in mot centrum. Amsterdam erbjod pommes frites och horor. Vi rakade komma in I red distrikt. Kvinnor satt I fonster och forsokte se inbjudande ut. Mysigt.

Om 2 timmar sitter jag och Sara på en buss och försöker komma på vad vi har glömt. Att packa ner alltså. I sista sekund bytte jag en av väskorna till en som var lite mindre. Den extremt stora och fina vinröda väskan mamma och Uffe köpt på Kreta (födelsedagspresent) fick stå över denna resa. Enligt mamma var det den största väskan som fanns på hela ön och tänkte att DEN vill Elin ha. Problemet som uppstod var att pga dess storlek kan man packa väldigt mycket i den vilket resulterade i övervikt på 10 kg. Packar man den stället halvfull så åker sakerna runt huller om buller. Ja o vilka problem man kan ha.

Det är tråkigt att Jakob inte åker med oss ner nu. Men förstå vad kul det kommer bli när vi om exakt en vecka får hämta honom på flygplatsen!

Jaa, nu har jag snart sagt hejdå till alla. Skönt! Det där med att ta farväl känner jag mig supersämst på. Inga tårar eller något snyftande alls. Jaja, jag får väl de där känslorna nån gång i framtiden. Men, jag grät faktiskt till Brokeback Mountain så mycket att jag fick lämna rummet. På tal om att gråta...

vi ska försöka fixa till skype för den som känner att blogg inte räcker. elinkristinaandersson kan man adda mig på.
Saras blogg finns på saraitanzania.blogg.se

NINAKUNYWA- JAG DRICKER
NINAKUNYA-JAG BAJSAR

Det gäller att man uttalar W väldigt tydligt.

Nu åker jag till stockholm för att ta farväl av syster anna och vännen signe. Jag ska inviga min fina rejäla ryggsäck jag resan till ära köpt:D

Om exakt en vecka åker vi. Jakob åker ner en vecka senare, så jag och sara får klara oss själva tills han kommer. som tur är har vi anton som redan idag åker dit ner. Vi ska bo tillsammans med honom i 5 månader. Det kommer bli rysligt roligt. för er som inte känner anton så ska jag ge kort information: Kommer från Habo, snickare, 86a, åker ner med pmu för att bygga på en skola, stannar i 5 månader, kul människa.

Nu har jag lyckats kolla på hela första säsongen av true blood. fantastiskt! Narin, om du läser detta, vad tycker du om det hela? Du brukar gilla sånt där, fast zombies slår väl lite högre enligt dig antar jag...

Idag har vi förresten fått reda på att hon som bor i huset vi ska bo i i Tanzania vägrar flytta ut. spännande med lita kaos och knas.

Jag ser framemot att varje dag äta den godaste och mognaste frukt som finns. Att varje dag vakna upp utan att fundera på vad det för väder.  Att tvingas äta konstig mat. Att leva farligt i trafiken. Att lära ett barn spela brännboll. Att förhandla om priset på precis allt. Att svettas och få lökringar. Att lära mig tala swahili flytande. Att sitta bredvid en massaj och ta dagen som den kommer. Att spela fotboll och fullständigt förlora. Att dansa till afrikansk musik. Att möta människor.

Det kommer bli en fantastisk resa, men innan jag kommit hem igen kommer jag ha upplevt extrem motgång och frustration, det är jag säker på. Jag åker inte dit för att äta frukt och sola, utan för att verkligen uppleva, och ta in en annan kultur. Att möta människor med helt andra livsöden än vi glassiga svennar. Att lära mig så mycket som möjligt om allt och alla. Att se hur bistånd fungerar på riktigt. Att testa gränser och utmana mig själv. Att se behov och möjligheter. Frukten och solen är bara ett plus.

Nu har jag haft Jean –Jacques Goldman med Pour que tu m’aimes encore på repeat i en halvtimme. Nu är det dags för Céline Dion att göra sin version!

Nu är det exakt 2 veckor tills vi flyger bort från Sverige! VARFÖR har inte nervositeten kommit?! Jag försöker bli nervös men jag lyckas inte. Lite pirr i magen vill man ju ha, men icke då! Det kanske beror på att jag varit där förut, jag vet lite vad jag kommer till.

Det ska bli spännande att se vad vi ska göra där nere. Vår arbetsbeskrivning säger idrottslärare, Engelskalärare och även jobb med att informera om HIV/AIDS. Per Syversen lär hoppa ur stolen när han hör detta, jag tror inte att min förre idrottslärare har så höga tankar om mig. Men hey, jag är bra på crawl och armbrytning, även brännboll om jag har en bra dag!

 Jag fick härom dan reda på att det i oktober kommer en ”El Niño” över Afrika och Tanzania. Enligt Wikipedia är det: ” ett av de kraftfullaste naturfenomen som existerar och påverkar stora delar av världen.” Det kommer alltså att regna och blåsa extremt mycket. Just nu är det torrperiod dit vi ska, det har inte regnat i år, men i oktober kommer det bli översvämning. Varför kan inte Afrika få väder i lagom mängd någon gång?

 Här va jag och sara med och förlöste en ko förra gången vi var där.

Det är två saker jag kommer missa när jag åker bort. New Moon och True Blood. Jag har återigen fallit. Samma sak hände när jag var 10 och 12 år fast då var det Star Wars och Sagan om ringen som gällde.


                                                

4 veckors utbildning i Härnösand. Jag börjar bli lite smått seg och rastlös nu. SIDA, staten, har gjort mig klokare vad gäller bistånd och U-länder. Min swahililärare Evelyn har gjort ett bra jobb när det gäller att få mig att förstå detta bantuspråk. Nu är det bara 2 dagar kvar och vi ska fira detta med ett fint parti Rappa Kalja! Det kanske även blir lite TP om vi har riktigt tur.

.