elin

Hemma igen. Nu sätter vi punkt.

Snart åker vi. Pappa och Pär ska hämta upp oss på Arlanda imorgon för att sedan köra oss direkt till närmaste snabbmatskedja, mc donalds om jag får välja! Mc Feast har saknats mig.

När man känner att man vill ta med sig maten in på toan för att de är för god för att lämna, då måste man verkligen ha lyckats! Så fantastiskt god köttfärssås jag gjorde igår är nog svår att slå, så min tanke är att fasta tills vi åker hem så att vårt sista mål mat är ett gott och lyckligt minne. Ordet fasta kanske är fel eftersom huvudsyftet är något annat, så svält och späka sig tycker Word att jag ska använda istället. Skit samma, det jag vill säga är att det blev gott och att alla mina tidigare misslyckanden i köket nu är förlåtna (av mig själv i alla fall).

 

PillerSara har nu fått mer medicin att proppa i sig så hon ska bli frisk. Hon skulle säker bli frisk bara genom att titta på pillren, så mycket älskar hon medicin.

 

 

Härom dan skämtade jag och Sara om att få malaria precis när man ska åka hem. Det skulle vi inte gjort, för Malarias bästa vän som heter Salmonella dyker ofta upp när man minst anar det. Så nu sitter vi här och funderar på om vi ska åka in och testa oss. Sara är den som har mest symptom, som vanligt, så det vore nog klokt att göra det idag och inte imorn...

Nu ska Sara duscha. Första gången sen i lördags. Det är så man lever här. Ingen bryr sig. Äcklig, inte äcklig- spelar ingen roll. Sara är lite skeptisk till att jag skriver detta, men sanningen och endast sanningen skall sätta oss fria. Jag däremot är fräshare än någonsin. Marscaran sitter kvar sen igår, dushade i söndags och går runt i samma pyjamas hela dagarna. Känns som att det är salmonellans hemmamatch detta.
Nej, vi är inte bittra. Bara väldigt bekväma.

Skit, min budget sprack idag. Jag och Sara har gjort stan, vilket innebär att handla allt man inte har. Gåvor. Det gör man alltid i sista sekund, men jag tror jag lyckade ganska så bra faktiskt.

Om 4 dagar åker jag hem.

Några av Jakobs sista ord var: "Jag tar en dusch" 20 minuter innan han skulle sätta sig i taxin och åka till flygplatsen. Han packade ihop sitt liv på mindre än 2 timmar och hann med nöd och näppe med att skriva ut sina flygbiljetter eftersom det blev strömavbrott precis i sista sekund. Detta är Jakob i ett nötskal! Sara och jag satt bara och tittade på och skrattade åt alltsammans.

Nu är det bara vi kvar. Jakobs rum har förvandlats till tvättrum och gästrummet har blivit packrum. Vi satte igång och packade direkt när taxin körde iväg honom. Ja jag vet att det är en hel vecka kvar, men har man lust att göra någonting när man inte har nåt annat vettigt att göra så är det väl lika bra? Impuls är det bästa som finns, det är alltid kul för stunden:)

Ikväll ska vi titta på Sagan om de två tornen- extended version. 4 timmar film i toppklass! Till detta äter vi Saras söndermicrade mandazi (afrikansk frityrbulle) och hårda spagettistrån (vanligt förekommande snacks hemma hos familjen Andersson). Det ekar i kylskåpet som ni kanske förstår.

Nu ska jag gå över och hämta kattungen Chui. Han ska bo hos oss den här veckan till Saras stora förtvivlan. Varje gång hon skriker så måste jag komma och kattlådan är mitt huvudansvar- dessa två krav ställde hon innan vi tackade ja.

häprä!