elin

Hemma igen. Nu sätter vi punkt.

Snart åker vi. Pappa och Pär ska hämta upp oss på Arlanda imorgon för att sedan köra oss direkt till närmaste snabbmatskedja, mc donalds om jag får välja! Mc Feast har saknats mig.

När man känner att man vill ta med sig maten in på toan för att de är för god för att lämna, då måste man verkligen ha lyckats! Så fantastiskt god köttfärssås jag gjorde igår är nog svår att slå, så min tanke är att fasta tills vi åker hem så att vårt sista mål mat är ett gott och lyckligt minne. Ordet fasta kanske är fel eftersom huvudsyftet är något annat, så svält och späka sig tycker Word att jag ska använda istället. Skit samma, det jag vill säga är att det blev gott och att alla mina tidigare misslyckanden i köket nu är förlåtna (av mig själv i alla fall).

 

PillerSara har nu fått mer medicin att proppa i sig så hon ska bli frisk. Hon skulle säker bli frisk bara genom att titta på pillren, så mycket älskar hon medicin.

 

 

Härom dan skämtade jag och Sara om att få malaria precis när man ska åka hem. Det skulle vi inte gjort, för Malarias bästa vän som heter Salmonella dyker ofta upp när man minst anar det. Så nu sitter vi här och funderar på om vi ska åka in och testa oss. Sara är den som har mest symptom, som vanligt, så det vore nog klokt att göra det idag och inte imorn...

Nu ska Sara duscha. Första gången sen i lördags. Det är så man lever här. Ingen bryr sig. Äcklig, inte äcklig- spelar ingen roll. Sara är lite skeptisk till att jag skriver detta, men sanningen och endast sanningen skall sätta oss fria. Jag däremot är fräshare än någonsin. Marscaran sitter kvar sen igår, dushade i söndags och går runt i samma pyjamas hela dagarna. Känns som att det är salmonellans hemmamatch detta.
Nej, vi är inte bittra. Bara väldigt bekväma.

Skit, min budget sprack idag. Jag och Sara har gjort stan, vilket innebär att handla allt man inte har. Gåvor. Det gör man alltid i sista sekund, men jag tror jag lyckade ganska så bra faktiskt.

Om 4 dagar åker jag hem.

Några av Jakobs sista ord var: "Jag tar en dusch" 20 minuter innan han skulle sätta sig i taxin och åka till flygplatsen. Han packade ihop sitt liv på mindre än 2 timmar och hann med nöd och näppe med att skriva ut sina flygbiljetter eftersom det blev strömavbrott precis i sista sekund. Detta är Jakob i ett nötskal! Sara och jag satt bara och tittade på och skrattade åt alltsammans.

Nu är det bara vi kvar. Jakobs rum har förvandlats till tvättrum och gästrummet har blivit packrum. Vi satte igång och packade direkt när taxin körde iväg honom. Ja jag vet att det är en hel vecka kvar, men har man lust att göra någonting när man inte har nåt annat vettigt att göra så är det väl lika bra? Impuls är det bästa som finns, det är alltid kul för stunden:)

Ikväll ska vi titta på Sagan om de två tornen- extended version. 4 timmar film i toppklass! Till detta äter vi Saras söndermicrade mandazi (afrikansk frityrbulle) och hårda spagettistrån (vanligt förekommande snacks hemma hos familjen Andersson). Det ekar i kylskåpet som ni kanske förstår.

Nu ska jag gå över och hämta kattungen Chui. Han ska bo hos oss den här veckan till Saras stora förtvivlan. Varje gång hon skriker så måste jag komma och kattlådan är mitt huvudansvar- dessa två krav ställde hon innan vi tackade ja.

häprä!

Detta inlägg är tillängnat vår forna housemate. Jag svara på Antons fråga om vem som är master av nyumbani 20 (hus nr 20). Men först lite bakgrundsfakta: När Anton bodde i detta hus kallade han sig för "Master av hus nummer 20" grundat på (enligt han själv) hans ålder och vishet. Vi andra har aldrig varit riktigt förtjusta i denna titel.
Nu har Anton ställt frågan om vem som nu är Master av hus nummer 20 eftersom han inte bor här längre. Jag har suttit och tänkt på detta länge. Det måste ju vara en person man har respekt för, någon som är vis och någon som man alltid kan vända sig till. Svaret är enklare än vad man tror: Godfather himself.

Robert är fast i Doha, Qatar. Therese är fast i Turkiet. Nymans kan inte flyga hem härifrån. Examenskillen som skulle komma hit är fast i London. Pappa ska åka till Kina på torsdag, kommer han dit tro? Tänk att en vulkan på Island kan påverka hela världen bara över en natt! Hoppas inte att vårt plan blir inställt nu om 2 1/2 vecka...

Den här veckan är vi kattungevakt till Chui. Det är den norska granne Eivind (flyger för MUF) som är i Israel och ska gifta sig! Så någon måste ju ta hand om katten, och fisken för den delen. I morse var jag där och lekte med han, mina händer har rivsår överallt! Om katter kunde vara sådär små och gulliga för evigt och om jag inte vore allergisk så skulle jag har minst 7 stycken hemma.

Jag vill skriva nåt intressant och vettigt i denna blogg, men just nu har jag inget att komma med. Inga fina utlägg och seriösa tankar att dela. Fråga mig någon djup fråga i kommentarsfältet så kan jag svara och skriva nåt om det!

Blindskrift. Just nu sitter jag och översätter Exodus, andra Mosebok från blindskrift till vanlig skrift. Efter ett par dagar nu så kan jag nästan läsa helt och hållet, men eftersom det är på Swahili så blir det hela lite krångligare kan man säga! Egentligen gör jag det för nöjes skull, men de jag jobbar med tycker det är helt fantastiskt att jag vill lära mig denna punktliga skrift så att jag kan komma dit i framtiden och jobba inne på deras kontor.

Imorse åkte Robert hem till Svea rike igen. Han är vår sista "gäst" här, om man nu kan kalla honom det. Nu är det bara 3 veckor kvar tills vi åker hem! Helt galet. Det ska bli skönt att komma hem samtidigt som det är nu man börjar komma in i arbetet och lära känna människorna bättre. Men man ska väl sluta på top, som vår forna pastor Stefan sa.

Jag har använt mitt temprament igen. Det är inte ofta jag bli jättearg, men igår, då hävde jag ur mig en hel del!
Jag och Jakob tog med oss Andreas och Joel på stan för att inhandla lite souvernirer. Som vanligt kommer det massa försäljare till en som vill sälja massa skräp. En av dessa försäljare var väldigt ihärdig och följde oss en bra bit. Vi sa hela tiden att vi inte var intresserade, men han trodde väl att han hade nån liten chans ändå. Tillslut blev han riktigt jobbig och anklagade oss för att bara köpa souvernirer hos indier. Där tände jag till! Jag hade nog en väldigt motbjudande ton i mitt skällande för han svarade mig med : You have a bad heart! White shit!
Jaa, jag undrar vem som verkligen har ett dåligt hjärta...

Nu har vi äntligen fått svar på varför maskinen hoppade så mycket! Det var några säkerhetsskruvar som de inte plockat bort, så när den skulle centrifugera satt själva trumman fast. Det var Robert som upptäckte detta, gick ut i bilen, hämtade sin verktygslåda och började skruva. Dagens hjälte!

Vi har fått en tvättmaskin! Det är helt fantastiskt måste jag säga. Men när vi skulle provköra första tvätten så började den hoppa. Sara tror att det är för att vi har för mycket tvätt i...hum, mitt fel i så fall. Sen skulle jag baka en sockerkaka. Det blev katastrof! Platt och smak av ägg. Idag tar jag nya tag och ser framemot att hänga tvätt och annat som har med huset att göra...


Lena:) Ett svar på en kommentar: Nalle Puh-tidningen vet jag inte hur jag fick tag på...det är konstigt. KAKORNA var det inte jag som åt upp (bara ett par eller 3 st;)) Haha.

Hemkommen igen! Efter en långweekend på kusten är jag tillbaka i Ngaramtoni. Här hemma möttes vi av Annette, Robert, Saras föräldrar och Kine och Annette nr 2. Jag fick mina tidningar som min kära fader köpt till mig:) Tack! Och tack för ormkortet, det kommer jag alltid bära med mig!
Vi möttes även av Johanna Wirehag och hennes 4 läkarstuderande vänner. Dessa fem tjejer bor inne hos oss nu. Gissa om toakön är lång!

Imorn åker jag till kusten. Är borta tills på söndag. När jag kommer hem så är Johanna Wirehag och hennes 4 polare här och ska bo hos oss. Sen är Saras päron här med Annette och Robert, Kin och Annette nr 2. Den 8e april kommer Andreas Mogren och Joel Sjödelius hit! Tror att vi kommer träffa Paulina och Patrik Väyrynen en sväng också:) Dessa veckor kommer bli så otroligt roliga, ser verkligen fram emot våra besök! Från början var jag lite skeptisk till att ALLA skulle vallfärda till denna pilgrimsort, men nu är jag bara possitiv. Det är skönt med lite avbrott i vardagen. Min familj är de enda som inte kommer. Många verkar tro att jag är ledsen över detta, men jag sa innan jag åkte att jag inte ville att de skulle komma. Så no worries, jag har inte hemlängtan, jag jag träffar dem ju snart igen. Älskar min stora familj av hela mitt hjärta, det ska ni veta!

Lite uppdatering om vår vän Marjut. Hon kommer förmodligen åka hem till Sverige nu till veckan, en månad tidigare. Hon har stora problem med sitt högra ben och kan knappt sitta och stå. Imorn ska vi till sjukhuset igen och göra en sista undersökning...
Det är så mycket som händer just nu. I förrgår fick jag åka in akut med en engelskman till sjukhuset. Han kände sig jättesvag och hade tydligen nån inflamation nånstans. Han mår bra nu.

On tre dagar åker jag till kusten!